Ett steg i taget

Publicerad 2010-05-10

Silas är pastor i ett muslimskt land i Asien. I området finns många fattiga som inte kan läsa och skriva.

Dessa lever ofta i otillgängliga byar dit inte ens vägar går. Tillsammans med sina medarbetare jobbar Silas med att barnen i dessa byar ska få lära sig läsa och skriva. För att kunna göra detta, måste man först ha tillåtelse från den lokala religiösa ledaren, mullan.

För några år sedan fick Silas kontakt med en mulla i en by uppe i bergen. Han undersökte möjligheterna att sätta upp en skola i dennes by.

- Det handlar inte om att ta en annan religion till er by, lovade Silas. Jag vill hjälpa till att förändra er levnadsstandard. Jag vill ge liv till er by.

- Okej, skriv ner detta, så gör vi en överenskommelse, sa mullan. Lova att du inte ska prata om religion.

Silas lovade.

- Men om du frågar mig, vad ska jag göra?

- Vi ska inte fråga dig någonting, sa mullan.

Sen skrev man på papperen. Silas tilläts att åka in i byn en gång i månaden. Detta för att hälsa på och se till att undervisningen fungerade.  

- Varje månad besökte jag byn, säger Silas. Jag såg till att lärararna gjorde sitt jobb och att allt flöt på.

Samtidigt bjöd jag regelbundet mullan på mat i hemstaden. Något mullan ännu inte visste var att jag var pastor i en församling.

Efter några månader blev mullans fru sjuk. Hon fick en ögonsjukdom och höll på att förlora sin syn. Mullan var mycket oroad.

- Jag bjöd in dem, mullan och hans fru och tog dem till sjukhuset, säger Silas. Där fick hon behandling. Jag tog hand om alla kostnader.

- Ungefär då förstod mullan vem jag var. Men nu var jag hans bästa vän. Hans fru var så tacksam till mig.

Hon talade dock aldrig direkt till mig, utan det var genom hennes man.

Efter detta öppnade mullan sitt hem för Silas. Tidigare hade han fått dricka te utanför hans bostad. Nu fick Silas komma in.

- Mullan började fråga mig om Jesus, säger Silas. Om varför jag följer honom osv? Då berättade jag min berättelse. Vi pratade om kärlek, medkänsla, dom, kvinnans rättigheter, skilsmässa, frälsning osv. Jag gav honom en Bibel.

- Nu läser han den, säger Silas. Nyligen gav jag honom en bok som handlade om Guds karaktär.

Han är mycket imponerad över att läsa om Jesu liv. Genom honom har vi kunnat starta skolor i åtta byar.

Vart vi än går är han vår guide. Han banar väg för oss. Kom ihåg honom i bön!

- Min bön är att han ska bli frälst! Sen är mitt jobb avslutat, säger Silas till sist.

Text: Svensk Pionjärmission